Älvdalen, Orsa, Mora

Mora har vuxit och blivit en jätteflaskhals

 

”Dalabanan är jätteviktig för våra industrier. Mycket av våra transporter sker med långtradare, och eftersom Mora har vuxit och blivit en jätteflaskhals blir belastningen på vägnätet allt större. Järnvägstransporterna måste bli effektivare med till exempel dubbelspår och fler stickspår. Dessutom är det klimatsmart med spårbunden godstrafik eftersom belastningen på vägnätet och miljön minskar. Det är otroligt viktigt för både företagets och våra anställdas framtid att infrastrukturen utvecklas för våra inlandskommuner.”

 

Jon Hansson, VD Siljan Timber AB

Mora har vuxit och blivit en jätteflaskhals

 

”Dalabanan är jätteviktig för våra industrier. Mycket av våra transporter sker med långtradare, och eftersom Mora har vuxit och blivit en jätteflaskhals blir belastningen på vägnätet allt större. Järnvägstransporterna måste bli effektivare med till exempel dubbelspår och fler stickspår. Dessutom är det klimatsmart med spårbunden godstrafik eftersom belastningen på vägnätet och miljön minskar. Det är otroligt viktigt för både företagets och våra anställdas framtid att infrastrukturen utvecklas för våra inlandskommuner.”

 

Jon Hansson, VD Siljan Timber AB

En utveckling av Dalabanan möjliggör
ökad arbetspendling och expansion av näringslivet

 

I Älvdalen, Mora och Orsa finns både expansiv tillverkningsindustri, handel och besöksnäring.

Här finns ett stort och brett utbud av olika arbeten. Etableringen av nya företag ökar vilket i sin tur skapar nya arbetstillfällen och förutsättningar för att bygga fler bostäder. Här är Dalabanan en viktig kommunikationslänk mellan regionens orter, dels för de boende, dels för de stora arbetsgivarna inom offentlig sektor, privat näringsliv och besöksnäring.

 

Att kunna bo på en ort och arbeta på en annan skapar förutsättningar för bättre livskvalitet

Samspelet med och förhållandet till andra orter är betydelsefullt för Älvdalen, Mora och Orsa, särskilt när det gäller tillgången till bland annat service, bostäder och arbetsmarknad. Kommungränser och andra administrativa gränser är inte längre lika viktiga när människor väljer bostadsort eller arbete utan man rör sig allt friare. Det är också många som pendlar för att jobba eller studera i orter längs hela Dalabanan.

 

För att kunna försörja den gemensamma arbetsmarknadsregionen med kompetent arbetskraft är det även viktigt att det finns bra kommunikationer och ett brett utbud av attraktiva boendealternativ i kommunerna längs Dalabanan. Eftersom regionen ständigt expanderar är därför en utveckling av Dalabanans kapacitet av yttersta vikt.

 

En utveckling av Dalabanan möjliggör
ökad arbetspendling och expansion av näringslivet

 

I Älvdalen, Mora och Orsa finns både expansiv tillverkningsindustri, handel och besöksnäring.

Här finns ett stort och brett utbud av olika arbeten. Etableringen av nya företag ökar vilket i sin tur skapar nya arbetstillfällen och förutsättningar för att bygga fler bostäder. Här är Dalabanan en viktig kommunikationslänk mellan regionens orter, dels för de boende, dels för de stora arbetsgivarna inom offentlig sektor, privat näringsliv och besöksnäring.

 

Att kunna bo på en ort och arbeta på en annan skapar förutsättningar för bättre livskvalitet

Samspelet med och förhållandet till andra orter är betydelsefullt för Älvdalen, Mora och Orsa, särskilt när det gäller tillgången till bland annat service, bostäder och arbetsmarknad. Kommungränser och andra administrativa gränser är inte längre lika viktiga när människor väljer bostadsort eller arbete utan man rör sig allt friare. Det är också många som pendlar för att jobba eller studera i orter längs hela Dalabanan.

 

För att kunna försörja den gemensamma arbetsmarknadsregionen med kompetent arbetskraft är det även viktigt att det finns bra kommunikationer och ett brett utbud av attraktiva boendealternativ i kommunerna längs Dalabanan. Eftersom regionen ständigt expanderar är därför en utveckling av Dalabanans kapacitet av yttersta vikt.

 

En utveckling av Dalabanan möjliggör
ÖKADE GODSTRANSPORTER

 

Trycket är redan högt på godstransporter till och från industrierna inom Mora, Älvdalen och Orsa.

Förkortade restider och ökad kapacitet på Dalabanan gynnar primärt persontrafiken, men skulle även gynna godstrafiken genom minskad risk för störningar. Ju snabbare persontågen försvinner från spåret, desto snabbare kommer godset fram! Som det är nu är persontrafiken i vägen för godset vilket minskar effektiviteten för godstransporterna.

 

Behovet av ökad kapacitet för godstransporter ökar i takt med att tillverkningsindustrin i regionen växer. Belastningen på vägnätet ökar i samma takt, med stor miljöpåverkan som följd. Sammantaget kan vi konstatera att en utveckling av godstrafiken via Dalabanan öppnar för hållbar och miljövänlig utveckling av godstrafiken till och från Älvdalen och Orsa i allmänhet och Mora i synnerhet.

En utveckling av Dalabanan möjliggör
ÖKADE GODSTRANSPORTER

 

Trycket är redan högt på godstransporter till och från industrierna inom Mora, Älvdalen och Orsa.

Förkortade restider och ökad kapacitet på Dalabanan gynnar primärt persontrafiken, men skulle även gynna godstrafiken genom minskad risk för störningar. Ju snabbare persontågen försvinner från spåret, desto snabbare kommer godset fram! Som det är nu är persontrafiken i vägen för godset vilket minskar effektiviteten för godstransporterna.

 

Behovet av ökad kapacitet för godstransporter ökar i takt med att tillverkningsindustrin i regionen växer. Belastningen på vägnätet ökar i samma takt, med stor miljöpåverkan som följd. Sammantaget kan vi konstatera att en utveckling av godstrafiken via Dalabanan öppnar för hållbar och miljövänlig utveckling av godstrafiken till och från Älvdalen och Orsa i allmänhet och Mora i synnerhet.

En utveckling av Dalabanan
ger skjuts åt besöksnäringen

 

Älvdalen, Mora och Orsa lockar många besökare och turister året runt från när och fjärran. Här finns många fasta besöksmål men även olika festivaler, sportevenemang
och event.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa event ökar med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta bilen i stället.

Besöksnäring i Mora Orsa Älvdalen

En utveckling av Dalabanan
ger skjuts åt besöksnäringen

 

Älvdalen, Mora och Orsa lockar många besökare och turister året runt från när och fjärran. Här finns många fasta besöksmål men även olika festivaler, sportevenemang
och event.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa event ökar med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta bilen i stället.

Vem där?

 

Det finns mycket Dalfolk som skrivit in sig i historien. Men visste du att de här kommer från Älvdalen, Mora eller Orsa:

 

Prinsessan Sofia 
Lars Kristers, dansband
Kalle Moraeus, musiker
Anna Haag, skidåkare
Anders och Emma Zorn
”Mora-Nisse” Nils Karlsson

 

Vem där?

 

Det finns mycket Dalfolk som skrivit in sig i historien. Men visste du att de här kommer från Älvdalen, Mora eller Orsa:

 

Prinsessan Sofia 
Lars Kristers, dansband
Kalle Moraeus, musiker
Anna Haag, skidåkare
Anders och Emma Zorn
”Mora-Nisse” Nils Karlsson

 

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Älvdalen, Mora och Orsa?

 

Kontakta Anna Hed. Du når henne här:

Anna Hed
Kommunstyrelsens ordförande
Mora kommun

Tel: 0250-266 19
E-post: anna@mora.se

 

 

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Älvdalen, Mora och Orsa?

 

Kontakta Anna Hed. Du når henne här:

Anna Hed
Kommunstyrelsens ordförande
Mora kommun

Tel: 0250-266 19
E-post: anna@mora.se

 

 

Rättvik, Leksand

Tillförlitlig kommunikation och täta turer är avgörande

 

”Två viktiga förutsättningar för att jag och min man skulle kunna etablera oss som företagare i Rättvik var att kunna bibehålla kontakter och utveckla affärsmöjligheter, både i Dalarna och i Stockholm. För att attrahera kompetens utifrån krävs dessutom att antingen få denne att flytta hit eller vara beredd att arbetspendla. Tillförlitlig kommunikation och täta turer är med andra ord avgörande för både flexibilitet och livskvalitet för oss i Rättvik.”

 

Anna Grånäs Jakobsson, VD Trappfabriken i Rättvik

Tillförlitlig kommunikation och täta turer är avgörande

 

”Två viktiga förutsättningar för att jag och min man skulle kunna etablera oss som företagare i Rättvik var att kunna bibehålla kontakter och utveckla affärsmöjligheter, både i Dalarna och i Stockholm. För att attrahera kompetens utifrån krävs dessutom att antingen få denne att flytta hit eller vara beredd att arbetspendla. Tillförlitlig kommunikation och täta turer är med andra ord avgörande för både flexibilitet och livskvalitet för oss i Rättvik.”

 

Anna Grånäs Jakobsson, VD Trappfabriken i Rättvik

En utveckling av Dalabanan möjliggör
ökad arbetspendling och bättre livskvalitet

 

Befolkningen ökar i både Rättvik och Leksand, och det sker en ständig regionförstoring.

Även etableringen av nya företag och industrier ökar vilket i sin tur skapar nya arbetstillfällen och förutsättningar för att bygga fler bostäder. Arbetspendlingen är omfattande – ca 3 900 pendlar in och ut från Leksand, och motsvarande siffra för Rättvik är 2 600. Goda kommunikationer är därför viktigt för alla som arbetar hos regionens stora arbetsgivarna inom offentlig sektor, privat näringsliv och besöksnäring, bland andra.

 

Möjligheten att kunna bo på en ort och arbeta på en annan bidrar till förutsättningar för bättre livskvalitet.

Inflyttning är viktig för både Rättvik och Leksand. En utveckling av Dalabanan skulle bidra dels till att de människor som flyttar in har möjlighet att bo där men arbeta på andra orter, och dels till att näringslivet i Rättvik och Leksand kan attrahera rätt kompetens utanför regionen. Samtidigt blir miljöpåverkan mindre eftersom incitamenten att lämna bilen hemma blir starkare.

 

En annan faktor är arbetspendlingen till Stockholm. Många av företagen i och runt Rättvik och Leksand är i starkt behov av att kunna låta sina medarbetare dags- och veckopendla till Stockholm och att snabbt och smidigt kunna ta sig till Stockholm och Arlanda för möten, konferenser och utbildningar. Här är det av yttersta vikt att restiden inte blir längre än vad den redan är.

En utveckling av Dalabanan möjliggör
ökad arbetspendling och bättre livskvalitet

 

Befolkningen ökar i både Rättvik och Leksand, och det sker en ständig regionförstoring.

Även etableringen av nya företag och industrier ökar vilket i sin tur skapar nya arbetstillfällen och förutsättningar för att bygga fler bostäder. Arbetspendlingen är omfattande – ca 3 900 pendlar in och ut från Leksand, och motsvarande siffra för Rättvik är 2 600. Goda kommunikationer är därför viktigt för alla som arbetar hos regionens stora arbetsgivarna inom offentlig sektor, privat näringsliv och besöksnäring, bland andra.

 

Möjligheten att kunna bo på en ort och arbeta på en annan bidrar till förutsättningar för bättre livskvalitet.

Inflyttning är viktig för både Rättvik och Leksand. En utveckling av Dalabanan skulle bidra dels till att de människor som flyttar in har möjlighet att bo där men arbeta på andra orter, och dels till att näringslivet i Rättvik och Leksand kan attrahera rätt kompetens utanför regionen. Samtidigt blir miljöpåverkan mindre eftersom incitamenten att lämna bilen hemma blir starkare.

 

En annan faktor är arbetspendlingen till Stockholm. Många av företagen i och runt Rättvik och Leksand är i starkt behov av att kunna låta sina medarbetare dags- och veckopendla till Stockholm och att snabbt och smidigt kunna ta sig till Stockholm och Arlanda för möten, konferenser och utbildningar. Här är det av yttersta vikt att restiden inte blir längre än vad den redan är.

En utveckling av Dalabanan möjliggör
ÖKADE GODSTRANSPORTER

 

Ju snabbare persontågen försvinner från spåret, desto snabbare kommer godset fram

Förkortade restider och ökad kapacitet på Dalabanan gynnar primärt person- och turisttrafiken, men skulle även gynna godstrafiken genom minskad risk för störningar. I dagsläget är persontrafiken i vägen för godset vilket minskar effektiviteten för godstransporterna till och från företag runt Rättvik och Leksand. Ju snabbare persontågen försvinner från spåret, desto snabbare kommer godset fram.

 

Behovet av ökad kapacitet för godstransporter längs Dalabanan har dessutom blivit ännu större i och med Insjöns betydelse som nav för postorderhantering och den containerterminal som finns där för in- och utförsel av gods. Sammantaget kan vi konstatera att en utveckling av Dalabanan öppnar för hållbar och miljövänlig utveckling av effektiv godstrafik till och från företag runt Rättvik och Leksand.

En utveckling av Dalabanan möjliggör
ÖKADE GODSTRANSPORTER

 

Ju snabbare persontågen försvinner från spåret, desto snabbare kommer godset fram

Förkortade restider och ökad kapacitet på Dalabanan gynnar primärt person- och turisttrafiken, men skulle även gynna godstrafiken genom minskad risk för störningar. I dagsläget är persontrafiken i vägen för godset vilket minskar effektiviteten för godstransporterna till och från företag runt Rättvik och Leksand. Ju snabbare persontågen försvinner från spåret, desto snabbare kommer godset fram.

 

Behovet av ökad kapacitet för godstransporter längs Dalabanan har dessutom blivit ännu större i och med Insjöns betydelse som nav för postorderhantering och den containerterminal som finns där för in- och utförsel av gods. Sammantaget kan vi konstatera att en utveckling av Dalabanan öppnar för hållbar och miljövänlig utveckling av effektiv godstrafik till och från företag runt Rättvik och Leksand.

En utveckling av Dalabanan ger skjuts åt besöksnäringen

 

1890 nådde järnvägen Rättvik och samhället växte fram som Dalarnas första turistort. Besöksnäringen är fortfarande Rättvik-Leksands största och viktigaste näring, och Dalabanan bidrar till att turisterna överhuvudtaget kan ta sig till olika besöksmål, naturupplevelser och olika typer event året runt.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa besöksmål ökar, med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta
bilen i stället.

En utveckling av Dalabanan ger skjuts åt besöksnäringen

 

1890 nådde järnvägen Rättvik och samhället växte fram som Dalarnas första turistort. Besöksnäringen är fortfarande Rättvik-Leksands största och viktigaste näring, och Dalabanan bidrar till att turisterna överhuvudtaget kan ta sig till olika besöksmål, naturupplevelser och olika typer event året runt.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa besöksmål ökar, med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta
bilen i stället.

Vem där?

 

Det finns mycket Dalfolk som skrivit in sig i historien. Men visste du att de här kommer från trakterna kring Rättvik och Leksand:

 

Travhästen Ego Boy
Marit Bergman, sångerska
Johan Stiernhöök, ”den svenska juridikens fader”
Mörksuggan, Rättviks eget folkväsen
Stiko Per Larsson, musiker
Johan Hedberg, ishockeyspelare

 

 

Vem där?

 

Det finns mycket Dalfolk som skrivit in sig i historien. Men visste du att de här kommer från trakterna kring Rättvik och Leksand:

 

Travhästen Ego Boy
Marit Bergman, sångerska
Johan Stiernhöök, ”den svenska juridikens fader”
Mörksuggan, Rättviks eget folkväsen
Stiko Per Larsson, musiker
Johan Hedberg, ishockeyspelare

 

 

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Rättvik och Leksand?

 

Kontakta Jonny. Du når honom här:

 

Jonny Gahnshag
Samhällsutvecklingsförvaltningen,
Rättviks Kommun

 

Tel: 0248-70 164
E-post: jonny.gahnshag@rattvik.se

 

 

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Rättvik och Leksand?

 

Kontakta Jonny. Du når honom här:

 

Jonny Gahnshag
Samhällsutvecklingsförvaltningen,
Rättviks Kommun

 

Tel: 0248-70 164
E-post: jonny.gahnshag@rattvik.se

 

 

Gagnef

Risken är stor att både företag och människor tvingas flytta

 

” Jag har valt att bo med min familj i Gagnef. Samtidigt kräver mitt arbete på Smartsign fysiska möten med samarbetspartners från hela världen. Då måste jag på ett smidigt sätt kunna ta mig till Arlanda och Stockholm utan att – som nu – behöva lägga till flera timmars marginaler för tågförseningar. Dalabanan måste få större turtäthet och mindre störningar. Annars är risken mycket stor att både företag och människor tvingas flytta från regionen.”

 

Johan Peters, ägare av Smartsign (med huvudkontor i Borlänge)

Risken är stor att både företag och människor tvingas flytta

 

” Jag har valt att bo med min familj i Gagnef. Samtidigt kräver mitt arbete på Smartsign fysiska möten med samarbetspartners från hela världen. Då måste jag på ett smidigt sätt kunna ta mig till Arlanda och Stockholm utan att – som nu – behöva lägga till flera timmars marginaler för tågförseningar. Dalabanan måste få större turtäthet och mindre störningar. Annars är risken mycket stor att både företag och människor tvingas flytta från regionen.”

 

Johan Peters, ägare av Smartsign (med huvudkontor i Borlänge)

En utveckling av Dalabanan gör Gagnef attraktivare för boende och företagare

 

Det är svårt att få nya medarbetare att flytta från större till mindre orter. 

Lokala företag måste därför flytta till större orter – som till exempel Mockfjärds fönster, som tvingats flytta till Borlänge. För att möta utmaningen med kompetensförsörjning behövs förutsättningar för en rörlig arbetskraft och ökad pendling. Dalabanan stannar i Djurås (centralort i Gagnefs kommun), vilket gynnar pendling och näringslivsutveckling i Gagnef. Genom en utveckling av Dalabanan skulle tillgängligheten till arbetsmarknaden öka vilket innebär bättre förutsättningar för långsiktig lönsamhet inom Gagnefs näringsliv.

 

Allt fler väljer att bo på en ort, men studera och arbeta på en annan för att höja livskvaliteten.

Gagnef är en utpräglad ”sovkommun” där nästan 25% av befolkningen arbets- och studiependlar ut från kommunen. Det geografiska läget utgör dessutom ofta ett bekymmer vid rekrytering till den lokala arbetsmarknaden. Ändå väljer många att bo i Gagnef eftersom det bidrar till en höjd livskvalitet.

 

Det är dock av yttersta vikt att restiden inte blir längre än vad den redan är, för att Gagnef ska förbli attraktivt. En utveckling av Dalabanan skulle förbättra kommunikationerna och öka tillgängligheten. Om tågpendling blir ett mer attraktivt alternativ än att ta bilen, ger det dessutom en minskad miljöpåverkan.

 

En utveckling av Dalabanan gör Gagnef attraktivare för boende och företagare

 

Det är svårt att få nya medarbetare att flytta från större till mindre orter. 

Lokala företag måste därför flytta till större orter – som till exempel Mockfjärds fönster, som tvingats flytta till Borlänge. För att möta utmaningen med kompetensförsörjning behövs förutsättningar för en rörlig arbetskraft och ökad pendling. Dalabanan stannar i Djurås (centralort i Gagnefs kommun), vilket gynnar pendling och näringslivsutveckling i Gagnef. Genom en utveckling av Dalabanan skulle tillgängligheten till arbetsmarknaden öka vilket innebär bättre förutsättningar för långsiktig lönsamhet inom Gagnefs näringsliv.

 

Allt fler väljer att bo på en ort, men studera och arbeta på en annan för att höja livskvaliteten.

Gagnef är en utpräglad ”sovkommun” där nästan 25% av befolkningen arbets- och studiependlar ut från kommunen. Det geografiska läget utgör dessutom ofta ett bekymmer vid rekrytering till den lokala arbetsmarknaden. Ändå väljer många att bo i Gagnef eftersom det bidrar till en höjd livskvalitet.

 

Det är dock av yttersta vikt att restiden inte blir längre än vad den redan är, för att Gagnef ska förbli attraktivt. En utveckling av Dalabanan skulle förbättra kommunikationerna och öka tillgängligheten. Om tågpendling blir ett mer attraktivt alternativ än att ta bilen, ger det dessutom en minskad miljöpåverkan.

 

En utveckling av Dalabanan förenklar arbetspendlingen i området runt Gagnef

 

Om man tittar på hur de boende i Borlänge, Gagnef och Leksand färdas längs sträckan, så arbetspendlar nästan 2500 människor dagligen.

Gagnefs resecenter i Djurås är därför ett viktigt nav för både passagerar- och godstrafik. Här finns anslutningar till framför allt Leksand och Borlänge, men även till Falun och Ludvika. Djurås är även en knutpunkt för anslutningar västerut till bland annat Vansbro, Malung och Sälenfjällen.

 

Förkortade restider och ökad kapacitet på Dalabanan skulle gynna både de boende och företagen i Gagnef. Företag skulle kunna stanna kvar på orten och expandera lokalt. Och de boende skulle kunna bo kvar på en plats de valt för att höja sin livskvalitet. En utveckling av Dalabanan skulle med andra ord göra Gagnef ännu attraktivare för både boende och näringsliv.

En utveckling av Dalabanan förenklar arbetspendlingen i området runt Gagnef

 

Om man tittar på hur de boende i Borlänge, Gagnef och Leksand färdas längs sträckan, så arbetspendlar nästan 2500 människor dagligen.

Gagnefs resecenter i Djurås är därför ett viktigt nav för både passagerar- och godstrafik. Här finns anslutningar till framför allt Leksand och Borlänge, men även till Falun och Ludvika. Djurås är även en knutpunkt för anslutningar västerut till bland annat Vansbro, Malung och Sälenfjällen.

 

Förkortade restider och ökad kapacitet på Dalabanan skulle gynna både de boende och företagen i Gagnef. Företag skulle kunna stanna kvar på orten och expandera lokalt. Och de boende skulle kunna bo kvar på en plats de valt för att höja sin livskvalitet. En utveckling av Dalabanan skulle med andra ord göra Gagnef ännu attraktivare för både boende och näringsliv.

En utveckling av Dalabanan ger skjuts åt besöksnäringen

 

Gagnef lockar många besökare och turister från när och fjärran.

Här finns besöksmål i form av bland annat naturupplevelser och olika evenemang året runt.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa besöksmål ökar med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta bilen i stället.    

En utveckling av Dalabanan ger skjuts åt besöksnäringen

 

Gagnef lockar många besökare och turister från när och fjärran.

Här finns besöksmål i form av bland annat naturupplevelser och olika evenemang året runt.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa besöksmål ökar med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta bilen i stället.    

Vem där?

 

Det finns mycket Dalfolk som skrivit in sig i historien. Men visste du att de här har sina rötter i Gagnef:

 

Ottilia Adelborg, akvarellkonstnär och författare
Amanda Bergman, musiker och låtskrivare
Göran Greider,  journalist och debattör
Nils Lindberg, kompositör och pianist
Fredrik Federley, politiker

Vem där?

 

Det finns mycket Dalfolk som skrivit in sig i historien. Men visste du att de här har sina rötter i Gagnef:

 

Ottilia Adelborg, akvarellkonstnär och författare
Amanda Bergman, musiker och låtskrivare
Göran Greider,  journalist och debattör
Nils Lindberg, kompositör och pianist
Fredrik Federley, politiker

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Gagnef?

 

Kontakta Tomas. Du når honom här:

 

Tomas Kristoffersson
Näringsutvecklare Gagnef Kommun

 

Tel: 0241-154 89
E-post: tomas.kristoffersson@gagnef.se

 

 

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Gagnef?

 

Kontakta Tomas. Du når honom här:

 

Tomas Kristoffersson
Näringsutvecklare Gagnef Kommun

 

Tel: 0241-154 89
E-post: tomas.kristoffersson@gagnef.se

 

 

Falun, Borlänge

Huvudkontoret i Stockholm är en naturlig mötesplats för våra medarbetare

 

” SSAB har alltmer blivit ett globalt företag med verksamhet över hela världen, vilket över tid har medfört ökat resande. Det är också så att vårt huvudkontor i Stockholm är en naturlig mötesplats för medarbetare i koncernen, vilket har medfört ökat resande dit. Vi försöker i alla lägen ta ansvar för miljön, vilket även gäller resandet. Då är tåget ett förstahandsval och därmed blir Dalabanans funktion och kvalitet av betydelse för oss. ”

 

Per Bondemark, Inköpsdirektör SSAB

Per Bondemark

Huvudkontoret i Stockholm är en naturlig mötesplats för våra medarbetare

 

” SSAB har alltmer blivit ett globalt företag med verksamhet över hela världen, vilket över tid har medfört ökat resande. Det är också så att vårt huvudkontor i Stockholm är en naturlig mötesplats för medarbetare i koncernen, vilket har medfört ökat resande dit. Vi försöker i alla lägen ta ansvar för miljön, vilket även gäller resandet. Då är tåget ett förstahandsval och därmed blir Dalabanans funktion och kvalitet av betydelse för oss. ”

 

Per Bondemark, Inköpsdirektör SSAB

En utveckling av Dalabanan möjliggör ökad arbetspendling och ökade godstransporter

 

Befolkningen ökar i Falun och Borlänge och det sker en ständig regionförstoring. 

Även etableringen av nya företag och industrier ökar vilket i sin tur skapar nya arbetstillfällen och förutsättningar för att bygga fler bostäder. Goda kommunikationer är därför viktigt för alla som arbetar hos de stora arbetsgivarna inom offentlig sektor, privat näringsliv och besöksnäring i FalunBorlänge, bland andra.

 

Trycket är redan högt på godstransporterna till och från industrierna inom FalunBorlänge.

Förkortade restider och ökad kapacitet på Dalabanan gynnar primärt persontrafiken, men gynnar även godstrafiken genom minskad risk för störningar. Ju snabbare persontrafiken blir, desto effektivare blir de spårbundna godstransporterna. Godstransporterna beräknas öka kraftigt i framtiden. En utveckling av godstrafiken via Dalabanan skulle minska belastningen på vägnätet och öppna för hållbar och miljövänlig utveckling av godstrafik till och från FalunBorlänge.

En utveckling av Dalabanan möjliggör ökad arbetspendling och ökade godstransporter

 

Befolkningen ökar i Falun och Borlänge och det sker en ständig regionförstoring. 

Även etableringen av nya företag och industrier ökar vilket i sin tur skapar nya arbetstillfällen och förutsättningar för att bygga fler bostäder. Goda kommunikationer är därför viktigt för alla som arbetar hos de stora arbetsgivarna inom offentlig sektor, privat näringsliv och besöksnäring i FalunBorlänge, bland andra.

 

Trycket är redan högt på godstransporterna till och från industrierna inom FalunBorlänge.

Förkortade restider och ökad kapacitet på Dalabanan gynnar primärt persontrafiken, men gynnar även godstrafiken genom minskad risk för störningar. Ju snabbare persontrafiken blir, desto effektivare blir de spårbundna godstransporterna. Godstransporterna beräknas öka kraftigt i framtiden. En utveckling av godstrafiken via Dalabanan skulle minska belastningen på vägnätet och öppna för hållbar och miljövänlig utveckling av godstrafik till och från FalunBorlänge.

En utveckling av Dalabanan möjliggör bättre livskvalitet

 

Möjligheten att kunna bo på en ort och arbeta på en annan bidrar till förutsättningar för bättre livskvalitet.

Arbetspendlingen till och från FalunBorlänge är mycket hög och en utveckling av Dalabanan gör pendlingen snabbare och mer tillförlitlig. Samtidigt blir miljöpåverkan mindre eftersom incitamenten att lämna bilen hemma blir starkare. Det finns i dag nya Resecentrum både i Falun och Borlänge, men för att de ska kunna utnyttjas optimalt krävs en utveckling av Dalabanan.

 

En annan faktor är arbetspendlingen till Stockholm. Många av företagen inom regionen är i starkt behov av att kunna låta sina medarbetare dags- och veckopendla till Stockholm. Här är det av yttersta vikt att restiden blir kortare. Det är även viktigt att kunder till dessa företag också lätt och smidigt kan ta sig till FalunBorlänge både från Stockholm och Arlanda.

En utveckling av Dalabanan möjliggör bättre livskvalitet

 

Möjligheten att kunna bo på en ort och arbeta på en annan bidrar till förutsättningar för bättre livskvalitet.

Arbetspendlingen till och från FalunBorlänge är mycket hög och en utveckling av Dalabanan gör pendlingen snabbare och mer tillförlitlig. Samtidigt blir miljöpåverkan mindre eftersom incitamenten att lämna bilen hemma blir starkare. Det finns i dag nya Resecentrum både i Falun och Borlänge, men för att de ska kunna utnyttjas optimalt krävs en utveckling av Dalabanan.

 

En annan faktor är arbetspendlingen till Stockholm. Många av företagen inom regionen är i starkt behov av att kunna låta sina medarbetare dags- och veckopendla till Stockholm. Här är det av yttersta vikt att restiden blir kortare. Det är även viktigt att kunder till dessa företag också lätt och smidigt kan ta sig till FalunBorlänge både från Stockholm och Arlanda.

En utveckling av Dalabanan ger skjuts åt besöksnäringen

 

Falun och Borlänge lockar besökare och turister från när och fjärran.

Här finns turistmål, naturupplevelser, sportevenemang och olika typer av event året runt.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa event och besöksmål ökar med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta bilen i stället.

En utveckling av Dalabanan ger skjuts åt besöksnäringen

 

Falun och Borlänge lockar besökare och turister från när och fjärran.

Här finns turistmål, naturupplevelser, sportevenemang och olika typer av event året runt.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa event och besöksmål ökar med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta bilen i stället.

Vem där?

 

Det finns mycket Dalfolk som skrivit in sig i historien. Men visste du att de här kommer från eller varit verksamma i Falun eller Borlänge:

 

Carl och Karin Larsson, konstnärer
Erik Johan Ljungberg, disponent och innovatör
Ernst Rolf, revykung
Sanna och Jenny Kallur, friidrottare
Jussi Björling, operasångare
Mando Diao, Good Harvest & Miss Li
Tove Alexandersson, orienterare
Peter Carlsson och Blå Grodorna
Maria Blom, regissör

Vem där?

 

Det finns mycket Dalfolk som skrivit in sig i historien. Men visste du att de här kommer från eller varit verksamma i Falun eller Borlänge:

 

Carl och Karin Larsson, konstnärer
Erik Johan Ljungberg, disponent och innovatör
Ernst Rolf, revykung
Sanna och Jenny Kallur, friidrottare
Jussi Björling, operasångare
Mando Diao, Good Harvest & Miss Li
Tove Alexandersson, orienterare
Peter Carlsson och Blå Grodorna
Maria Blom, regissör

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Falun och Borlänge?

 

Kontakta Angelica. Du når henne här:

 

Angelica Ekholm
Näringslivcshef
Borlänge Kommun

 

Tel: 0243-74125
E-post: angelica.ekholm@borlange.se

 

 

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Falun och Borlänge?

 

Kontakta Angelica. Du når henne här:

 

Angelica Ekholm
Näringslivcshef
Borlänge Kommun

 

Tel: 0243-74125
E-post: angelica.ekholm@borlange.se

 

 

Säter, Hedemora, Avesta/Krylbo

Att kunna pendla till arbetet är viktigt för att hitta det jobb man verkligen gillar

 

” En utveckling av Dalabanan skulle kraftigt öka möjligheterna för kommunerna längs sträckningen att bli en ännu tydligare del av arbetsmarknadsregionerna Falun/Borlänge och Uppsala. Medborgarna skulle få ökade möjligheter att bo i en kommun och arbeta i en annan. Det skulle också ge ökad punktlighet för godstrafiken och bättre förutsättningar för att bygga ett gemensamt regionaltågssystem, vilket idag försvåras av att Dalabanan har för låg hastighet. Att utveckla Dalabanan skulle helt enkelt utveckla Sverige. ”

 

Abbe Ronsten, ordförande Region Dalarna

Abbe Ronsten

Att kunna pendla till arbetet är viktigt för att hitta det jobb man verkligen gillar

 

” En utveckling av Dalabanan skulle kraftigt öka möjligheterna för kommunerna längs sträckningen att bli en ännu tydligare del av arbetsmarknadsregionerna Falun/Borlänge och Uppsala. Medborgarna skulle få ökade möjligheter att bo i en kommun och arbeta i en annan. Det skulle också ge ökad punktlighet för godstrafiken och bättre förutsättningar för att bygga ett gemensamt regionaltågssystem, vilket idag försvåras av att Dalabanan har för låg hastighet. Att utveckla Dalabanan skulle helt enkelt utveckla Sverige. ”

 

Abbe Ronsten, ordförande Region Dalarna

En utveckling av Dalabanan möjliggör ökad arbetspendling och expansion av näringslivet

 

Dalabanan är den viktigaste kommunikationslänken mellan Säter, Hedemora och Avesta. 

I denna region sker ständigt nya företagsetableringar där god tillgänglighet till Stockholmsområdet och orterna inom regionen är en förutsättning. Boendeorterna längs denna sträckning av Dalabanan blir alltmer attraktiva i takt med att näringslivet expanderar. Dessutom är Avesta/Krylbo krysset där både järnväg och riksvägar möts i alla väderstreck. För att kunna tillgodose de ökande transportbehoven och möjliggöra effektiv arbetspendling krävs därför en utveckling av Dalabanan både för de boende och arbetsgivarna inom offentlig sektor, privat näringsliv och besöksnäring.

 

Trycket på persontrafiken inom regionen kommer att öka.

Förkortade restider och ökad kapacitet på Dalabanan gynnar primärt persontrafiken, vilket kommer att behövas i ännu högre grad när Google etablerar sitt nya datacenter i Avesta. Den ökande arbetspendlingen kommer även att medföra att belastningen på vägnätet ökar, med stor miljöpåverkan som följd. Sammantaget kan vi därför konstatera att en utveckling av Dalabanan öppnar för hållbar och miljövänlig persontrafik till och från de olika orterna inom regionen.

En utveckling av Dalabanan möjliggör ökad arbetspendling och expansion av näringslivet

 

Dalabanan är den viktigaste kommunikationslänken mellan Säter, Hedemora och Avesta. 

I denna region sker ständigt nya företagsetableringar där god tillgänglighet till Stockholmsområdet och orterna inom regionen är en förutsättning. Boendeorterna längs denna sträckning av Dalabanan blir alltmer attraktiva i takt med att näringslivet expanderar. Dessutom är Avesta/Krylbo krysset där både järnväg och riksvägar möts i alla väderstreck. För att kunna tillgodose de ökande transportbehoven och möjliggöra effektiv arbetspendling krävs därför en utveckling av Dalabanan både för de boende och arbetsgivarna inom offentlig sektor, privat näringsliv och besöksnäring.

 

Trycket på persontrafiken inom regionen kommer att öka.

Förkortade restider och ökad kapacitet på Dalabanan gynnar primärt persontrafiken, vilket kommer att behövas i ännu högre grad när Google etablerar sitt nya datacenter i Avesta. Den ökande arbetspendlingen kommer även att medföra att belastningen på vägnätet ökar, med stor miljöpåverkan som följd. Sammantaget kan vi därför konstatera att en utveckling av Dalabanan öppnar för hållbar och miljövänlig persontrafik till och från de olika orterna inom regionen.

Nya företagsetableringar innebär markant ökat pendlande

Möjligheten att kunna bo på en ort och arbeta på en annan bidrar till förutsättningar för bättre livskvalitet.

Närheten till Dalabanan gör det möjligt att bo i mindre orter längs Dalabanan och arbeta i större städer kring Mälaren utan att ge avkall på livskvaliteten. Studier på annan ort och tillgång till ett rikare kultur- och friluftsliv är andra fördelar. Dessutom ökar både bostadsbyggandet och antalet arbetstillfällen i Säter, Hedemora och Avesta tack vare det expanderande näringslivet. Google har till exempel köpt ett markområde i Avesta motsvarande 182 fotbollsplaner för etablering av ett nytt datacenter.

 

Eftersom regionen ständigt expanderar är det viktigt att kunna försörja den gemensamma arbetsmarknadsregionen med kompetent arbetskraft, samtidigt som det finns ett brett utbud av attraktiva boendealternativ i kommunerna längs Dalabanan. Här är en utveckling av Dalabanans kapacitet av yttersta vikt.

Nya företagsetableringar innebär markant ökat pendlande

Möjligheten att kunna bo på en ort och arbeta på en annan bidrar till förutsättningar för bättre livskvalitet.

Närheten till Dalabanan gör det möjligt att bo i mindre orter längs Dalabanan och arbeta i större städer kring Mälaren utan att ge avkall på livskvaliteten. Studier på annan ort och tillgång till ett rikare kultur- och friluftsliv är andra fördelar. Dessutom ökar både bostadsbyggandet och antalet arbetstillfällen i Säter, Hedemora och Avesta tack vare det expanderande näringslivet. Google har till exempel köpt ett markområde i Avesta motsvarande 182 fotbollsplaner för etablering av ett nytt datacenter.

 

Eftersom regionen ständigt expanderar är det viktigt att kunna försörja den gemensamma arbetsmarknadsregionen med kompetent arbetskraft, samtidigt som det finns ett brett utbud av attraktiva boendealternativ i kommunerna längs Dalabanan. Här är en utveckling av Dalabanans kapacitet av yttersta vikt.

En utveckling av Dalabanan ger skjuts åt besöksnäringen

 

Säter, Hedemora och Avesta/Krylbo lockar många besökare och turister från när och fjärran. 

Här finns besöksmål, naturupplevelser, sportevenemang och olika typer av event året runt.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa event ökar med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta bilen i stället.

Besöksnäring Avesta Hedemora och Säter

En utveckling av Dalabanan ger skjuts åt besöksnäringen

 

Säter, Hedemora och Avesta/Krylbo lockar många besökare och turister från när och fjärran. 

Här finns besöksmål, naturupplevelser, sportevenemang och olika typer av event året runt.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa event ökar med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta bilen i stället.

Vem där?

 

Det finns mycket Dalfolk som skrivit in sig i historien. Men visste du att de här kommer från Säter, Hedemora eller Avesta/Krylbo:

 

Erik Axel Karlfeldt, författare och Nobelpristagare
Tony Rickardsson, sexfaldig världsmästare i speedway
Kerstin Thorborg, operasångerska
Christopher Polhem, mekaniskt geni och innovatör
Selma Svarf och Emil Lindgren,  elitsatsande MTB-cyklister
Jenny Johansson, simmerska och VM-medaljör

Vem där?

 

Det finns mycket Dalfolk som skrivit in sig i historien. Men visste du att de här kommer från Säter, Hedemora eller Avesta/Krylbo:

 

Erik Axel Karlfeldt, författare och Nobelpristagare
Tony Rickardsson, sexfaldig världsmästare i speedway
Kerstin Thorborg, operasångerska
Christopher Polhem, mekaniskt geni och innovatör
Selma Svarf och Emil Lindgren,  elitsatsande MTB-cyklister
Jenny Johansson, simmerska och VM-medaljör

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Säter, Hedemora och Avesta/Krylbo?

 

Kontakta Carina. Du når henne här:

 

Carina Emtebrink
Tillväxt Avesta

 

Tel: 0226-64 50 36
E-post: carina.emtebrink@avesta.se

 

 

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Säter, Hedemora och Avesta/Krylbo?

 

Kontakta Carina. Du når henne här:

 

Carina Emtebrink
Tillväxt Avesta

 

Tel: 0226-64 50 36
E-post: carina.emtebrink@avesta.se

 

 

Sala, Heby

Dalabanans utveckling är central för den enskildes arbetsutbud

 

” Att bo och arbeta i samma kommun är inte längre en självklarhet. Detta är tydligt för oss i Sala och Heby. Ju större den lokala arbetsmarknaden är desto bättre möjligheter för företagare att hitta rätt kompetens och desto större är den enskildes arbetsutbud. Dalabanans utveckling är central för att detta ska fungera. ”

 

Carola Gunnarsson (C), Sala kommunstyrelses ordförande

Carola Gunnarsson

Dalabanans utveckling är central för den enskildes arbetsutbud

 

” Att bo och arbeta i samma kommun är inte längre en självklarhet. Detta är tydligt för oss i Sala och Heby. Ju större den lokala arbetsmarknaden är desto bättre möjligheter för företagare att hitta rätt kompetens och desto större är den enskildes arbetsutbud. Dalabanans utveckling är central för att detta ska fungera. ”

 

Carola Gunnarsson (C), Sala kommunstyrelses ordförande

En utveckling av Dalabanan gynnar expansionen i Sala och Heby

 

Befolkningen ökar i Sala och Heby tack vare ett expanderande näringsliv.

Längs Dalabanan byggs nya bostäder och det skapas allt fler arbetstillfällen. Den växande arbetspendlingen till och från kommunerna sker främst längs Dalabanan och riksväg 72 vilket kräver ökad kapacitet på Dalabanan. Sala och Heby arbetar dessutom långsiktigt och målmedvetet för ett hållbart samhälle. Ett arbete som ligger väl i linje med Dalabanans utveckling.

 

Näringslivet domineras av små och medelstora företag, flera företag inom upplevelseturism och en levande landsbygd med många jord- och skogsbruksföretag.

 

Allt fler väljer att bo på en ort och arbeta på en annan för att höja livskvaliteten.

Det medför att arbetspendlingen till och från Sala och Heby är mycket hög. En utveckling av Dalabanan skulle kunna göra tågpendling till ett mer attraktivt alternativ än att ta bilen, med minskad miljöpåverkan som följd.

 

Många av företagen inom detta område är dessutom starkt beroende av att kunna erbjuda sina anställda vettiga restider för att de ska kunna expandera. Här är det av yttersta vikt att restiden inte blir längre än vad den redan är. Det är även viktigt att kunder till dessa företag lätt och smidigt kan ta sig till och från de olika företagen via Dalabanan.

En utveckling av Dalabanan gynnar expansionen i Sala och Heby

 

Befolkningen ökar i Sala och Heby tack vare ett expanderande näringsliv.

Längs Dalabanan byggs nya bostäder och det skapas allt fler arbetstillfällen. Den växande arbetspendlingen till och från kommunerna sker främst längs Dalabanan och riksväg 72 vilket kräver ökad kapacitet på Dalabanan. Sala och Heby arbetar dessutom långsiktigt och målmedvetet för ett hållbart samhälle. Ett arbete som ligger väl i linje med Dalabanans utveckling.

 

Näringslivet domineras av små och medelstora företag, flera företag inom upplevelseturism och en levande landsbygd med många jord- och skogsbruksföretag.

 

Allt fler väljer att bo på en ort och arbeta på en annan för att höja livskvaliteten.

Det medför att arbetspendlingen till och från Sala och Heby är mycket hög. En utveckling av Dalabanan skulle kunna göra tågpendling till ett mer attraktivt alternativ än att ta bilen, med minskad miljöpåverkan som följd.

 

Många av företagen inom detta område är dessutom starkt beroende av att kunna erbjuda sina anställda vettiga restider för att de ska kunna expandera. Här är det av yttersta vikt att restiden inte blir längre än vad den redan är. Det är även viktigt att kunder till dessa företag lätt och smidigt kan ta sig till och från de olika företagen via Dalabanan.

En utveckling av Dalabanan ökar tillgängligheten för hela Mälardalen

 

Sala är ett viktigt nav för både passagerar- och godstrafik och här finns anslutningar till hela Mälardalen.

Många som arbetspendlar till Västerås eller Stockholm passerar Sala på ett eller annat sätt. Dessutom sker en ständig ökning av både befolkning och arbetstillfällen i området längs Dalabanan i Sala och Heby tack vare det expanderande näringslivet.

 

Förkortade restider och ökad kapacitet på Dalabanan skulle gynna både persontrafiken och godstrafiken i Sala och Heby och därmed även i Mälardalsregionen. Sala är dessutom en viktig knutpunkt för resande till och från Sverige eftersom Dalabanan stannar vid Arlanda. Om Dalabanan utvecklas kan turtätheten öka, samtidigt som risken för störningar och förseningar minskar.

 

Sammantaget kan vi konstatera att en utveckling av Dalabanan öppnar för hållbar och miljövänlig utveckling av passagerartrafiken och gods​transporterna till och från Sala, Heby och Morgongåva..

En utveckling av Dalabanan ökar tillgängligheten för hela Mälardalen

 

Sala är ett viktigt nav för både passagerar- och godstrafik och här finns anslutningar till hela Mälardalen.

Många som arbetspendlar till Västerås eller Stockholm passerar Sala på ett eller annat sätt. Dessutom sker en ständig ökning av både befolkning och arbetstillfällen i området längs Dalabanan i Sala och Heby tack vare det expanderande näringslivet.

 

Förkortade restider och ökad kapacitet på Dalabanan skulle gynna både persontrafiken och godstrafiken i Sala och Heby och därmed även i Mälardalsregionen. Sala är dessutom en viktig knutpunkt för resande till och från Sverige eftersom Dalabanan stannar vid Arlanda. Om Dalabanan utvecklas kan turtätheten öka, samtidigt som risken för störningar och förseningar minskar.

 

Sammantaget kan vi konstatera att en utveckling av Dalabanan öppnar för hållbar och miljövänlig utveckling av passagerartrafiken och gods​transporterna till och från Sala, Heby och Morgongåva..

En utveckling av Dalabanan ger skjuts åt besöksnäringen

 

Sala och Heby lockar många besökare och turister från när och fjärran.

Här finns besöksmål i form av bland annat naturupplevelser och evenemang året runt.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa besöksmål ökar med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta bilen i stället.

En utveckling av Dalabanan ger skjuts åt besöksnäringen

 

Sala och Heby lockar många besökare och turister från när och fjärran.

Här finns besöksmål i form av bland annat naturupplevelser och evenemang året runt.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa besöksmål ökar med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta bilen i stället.

Vem där?

Det finns många från Sala och Heby som skrivit in sig i historien, visste du att de här kommer härifrån?

 

Ivan Aguéli, religionsfilosof
Lena Hjelm-Wallén, fd utrikesminister
Bo Åke Adamsson, konstnär
Anders Wall, finansman, entreprenör och mecenat
Karin Torneklint, förbundskapten för svenska friidrottslandslaget
Filip Forsberg, hockeyspelare

Vem där?

Det finns många från Sala och Heby som skrivit in sig i historien, visste du att de här kommer härifrån?

 

Ivan Aguéli, religionsfilosof
Lena Hjelm-Wallén, fd utrikesminister
Bo Åke Adamsson, konstnär
Anders Wall, finansman, entreprenör och mecenat
Karin Torneklint, förbundskapten för svenska friidrottslandslaget
Filip Forsberg, hockeyspelare

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Sala och Heby?

 

Kontakta Anders. Du når honom här:

 

Anders Johansson
Samhällsplanerare
Sala Kommun

 

Tel: 0224-74 78 07
E-mail: anders.johansson@sala.se

 

 

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Sala och Heby?

 

Kontakta Anders. Du når honom här:

 

Anders Johansson
Samhällsplanerare
Sala Kommun

 

Tel: 0224-74 78 07
E-mail: anders.johansson@sala.se

 

 

Uppsala

Det är viktigt att möta resandeutvecklingen

 

” Uppsala är Sveriges fjärde storstadskommun med cirka 215 000 invånare. Den växande regionala bostads-, arbets- och utbildningsmarknaden gör att resandet till och från Uppsala med tåg ökar. Det är därför viktigt att möta resandeutvecklingen med åtgärder som ökar framkomligheten och robustheten i järnvägssystemet. En utveckling av Dalabanan skulle bidra till Uppsalas fortsatta utveckling men också till regional och nationell tillväxt i stort. ”

 

Maria Gardfjell (Mp), Uppsala, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen

Maria Gardfjell

Det är viktigt att möta resandeutvecklingen

 

” Uppsala är Sveriges fjärde storstadskommun med cirka 215 000 invånare. Den växande regionala bostads-, arbets- och utbildningsmarknaden gör att resandet till och från Uppsala med tåg ökar. Det är därför viktigt att möta resandeutvecklingen med åtgärder som ökar framkomligheten och robustheten i järnvägssystemet. En utveckling av Dalabanan skulle bidra till Uppsalas fortsatta utveckling men också till regional och nationell tillväxt i stort. ”

 

Maria Gardfjell (Mp), Uppsala, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen

En utveckling av Dalabanan bidrar till Uppsalas utveckling

 

Dalabanan börjar i Uppsala, som har ett strategiskt läge som nordlig nod i huvudstadsregionen.    

Uppsala kommuns befolkning ökar snabbt och på mindre än ett decennium har bostadsbyggandet närmast tredubblats. Det kräver effektivare och mer hållbara transportsätt, både lokalt och regionalt, för att undvika problem med trängsel, buller och ökade utsläpp. Därför har Uppsala kommun ett mål om att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska utgöra minst 75 % av resandet inom staden år 2050.

 

För att kunna tillgodose de ökande transportbehoven och möjliggöra effektiv och miljövänlig arbetspendling är därför en utveckling av Dalabanan viktig både för de boende och arbetsgivare inom offentlig sektor, privat näringsliv
och besöksnäring:

 

Dalabanan knyter samman arbetsmarknader och bidrar till stads- och tätortsutveckling.

Kommunens planering siktar på en beredskap för ytterligare 135 000 invånare och 70 000 arbetsplatser fram till år 2050. En femkärnig stad behöver utvecklas med starka stadsnoder där en ny station på Dalabanan i Börjetull i nordvästra Uppsala på sikt kan komplettera innerstaden och resecentrum. Även utanför staden kan investeringar i Dalabanan för ökad kapacitet och turtäthet göra ytterligare stationer möjliga så som i Vänge. Här handlar det om att skapa förutsättningar så att alla delar av kommunen ska kunna fortsätta att växa utifrån förutsättningarna för varje enskild plats. Samtidigt innebär Uppsalas utveckling som regional knutpunkt att omgivande kommuner stärks.

En utveckling av Dalabanan bidrar till Uppsalas utveckling

 

Dalabanan börjar i Uppsala, som har ett strategiskt läge som nordlig nod i huvudstadsregionen.    

Uppsala kommuns befolkning ökar snabbt och på mindre än ett decennium har bostadsbyggandet närmast tredubblats. Det kräver effektivare och mer hållbara transportsätt, både lokalt och regionalt, för att undvika problem med trängsel, buller och ökade utsläpp. Därför har Uppsala kommun ett mål om att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska utgöra minst 75 % av resandet inom staden år 2050.

 

För att kunna tillgodose de ökande transportbehoven och möjliggöra effektiv och miljövänlig arbetspendling är därför en utveckling av Dalabanan viktig både för de boende och arbetsgivare inom offentlig sektor, privat näringsliv
och besöksnäring:

 

Dalabanan knyter samman arbetsmarknader och bidrar till stads- och tätortsutveckling.

Kommunens planering siktar på en beredskap för ytterligare 135 000 invånare och 70 000 arbetsplatser fram till år 2050. En femkärnig stad behöver utvecklas med starka stadsnoder där en ny station på Dalabanan i Börjetull i nordvästra Uppsala på sikt kan komplettera innerstaden och resecentrum. Även utanför staden kan investeringar i Dalabanan för ökad kapacitet och turtäthet göra ytterligare stationer möjliga så som i Vänge. Här handlar det om att skapa förutsättningar så att alla delar av kommunen ska kunna fortsätta att växa utifrån förutsättningarna för varje enskild plats. Samtidigt innebär Uppsalas utveckling som regional knutpunkt att omgivande kommuner stärks.

Förbättrad arbetspendling bidrar till näringsutveckling

 

Arbetsgivare ska kunna attrahera arbetskraft inom ett större geografiskt område.

I Uppsala finns välutbildad arbetskraft och en stark entreprenörsanda. Uppsala kommun har som mål att skapa 2000 nya jobb per år där minst hälften är inom de kunskapsintensiva näringarna. Men arbetskraften finns inte enbart i Uppsala. För att arbetsgivare ska kunna attrahera arbetskraft inom ett större geografiskt område är det viktigt med effektiva och hållbara transporter.

 

En utveckling av Dalabanan medför att de tre starka regioncentra Stockholm, Uppsala och FalunBorlänge knyts ihop bättre och gynnar tillväxten i stråket. Tillsammans med investeringar i ostkustbanan förbättras också framkomligheten på järnvägen och tillgängligheten till Arlanda och Stockholm väsentligt. Detta bidrar både till Uppsalas fortsatta expansion och utveckling men också till regional och nationell tillväxt i stort då bland annat arbetspendlingen främjas.

Förbättrad arbetspendling bidrar till näringsutveckling

 

Arbetsgivare ska kunna attrahera arbetskraft inom ett större geografiskt område.

I Uppsala finns välutbildad arbetskraft och en stark entreprenörsanda. Uppsala kommun har som mål att skapa 2000 nya jobb per år där minst hälften är inom de kunskapsintensiva näringarna. Men arbetskraften finns inte enbart i Uppsala. För att arbetsgivare ska kunna attrahera arbetskraft inom ett större geografiskt område är det viktigt med effektiva och hållbara transporter.

 

En utveckling av Dalabanan medför att de tre starka regioncentra Stockholm, Uppsala och FalunBorlänge knyts ihop bättre och gynnar tillväxten i stråket. Tillsammans med investeringar i ostkustbanan förbättras också framkomligheten på järnvägen och tillgängligheten till Arlanda och Stockholm väsentligt. Detta bidrar både till Uppsalas fortsatta expansion och utveckling men också till regional och nationell tillväxt i stort då bland annat arbetspendlingen främjas.

En utveckling av Dalabanan ger skjuts åt besöksnäringen

 

Uppsala lockar många besökare och turister från när och fjärran.

Här finns turistmål, naturupplevelser, sportevenemang och olika typer av event året runt.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa event ökar med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta bilen i stället.

En utveckling av Dalabanan ger skjuts åt besöksnäringen

 

Uppsala lockar många besökare och turister från när och fjärran.

Här finns turistmål, naturupplevelser, sportevenemang och olika typer av event året runt.

 

En utveckling av Dalabanan gör att tillgängligheten till dessa event ökar med fler arbetstillfällen, större intäkter till besöksnäringen och mindre miljöpåverkan som följd. En tågresa är ju ofta en del av en nöjesupplevelse men om det inte finns tillräcklig kapacitet så ligger det nära till hands att ta bilen i stället.

Vem där?

 

Det finns många människor som skrivit in sig i historien. Men visste du att de här kommer från Uppsala:

 

Ingmar Bergman, regissör
Karin Boye, poet och författare
Dag Hammarsköld, FNs generalsekreterare och fredspristagare
Gösta Knutsson, författare av Pelle Svanslös
Veronica Maggio, musiker
Alva Myrdal, diplomat, statsråd och fredspristagare

Vem där?

 

Det finns många människor som skrivit in sig i historien. Men visste du att de här kommer från Uppsala:

 

Ingmar Bergman, regissör
Karin Boye, poet och författare
Dag Hammarsköld, FNs generalsekreterare och fredspristagare
Gösta Knutsson, författare av Pelle Svanslös
Veronica Maggio, musiker
Alva Myrdal, diplomat, statsråd och fredspristagare

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Uppsala?

 

Kontakta Tobias. Du når honom här:

 

Tobias Malmgren
Infrastrukturstrateg
Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Tel: 018-727 87 89
E-post: tobias.malmgren@uppsala.se

Vill du veta mer om Dalabanans utveckling i Uppsala?

 

Kontakta Tobias. Du når honom här:

 

Tobias Malmgren
Infrastrukturstrateg
Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Tel: 018-727 87 89
E-post: tobias.malmgren@uppsala.se